Studera i Norge

Är du sugen på att studera i gemets födelseland Norge? Du är i gott sällskap, årligen befinner det sig ett högt antal internationella studenter i landet. Många lockas av den vackra naturen med dess fjordar och mäktiga kustlinje, men utöver det erbjuder Norge också en unik studentupplevelse med utbildningar av hög klass. Här kan du läsa allt om hur det fungerar att som svensk plugga i Norge!

Snabbfakta om Norge

Språk Norska Samiska	Huvudstad Oslo

Valuta Norsk krona (NOK)	Befolkning 5,457,127

[SimilarCourses:place:222]

Det norska studiesystemet

Efter att ha legat i topp under flera år i rad avancerade Norge under 2017 och blev utsett till världens lyckligaste land. Många som tänker på vårt grannland i väst associerar det nog med vacker natur, skidåkning, fiske, lusekoftor och 17 maj-firande. Men landet har också väldigt bra utbildningsinstitutioner och ett rikt studentliv. Som svensk student är det lätt att komma in i det norska utbildningssystemet, som inte skiljer sig jättemycket från det vi har i Sverige.

Ansökan och antagning

Att ansöka och bli antagen till en utbildning i Norge skiljer sig inte jättemycket från hur det fungerar i Sverige. För att som svensk student kunna gå en högre utbildning i Norge måste du ha allmän studiebehörighet (generell studiekompetanse). Det har du om du har avslutat en gymnasieutbildning och har dokumenterade kunskaper i norska och engelska. Det är dock inte jättemånga i Sverige som är flytande på norska språket men var lugn – du kan bortse från norskakravet om du har godkänt i:

• Svenska 1, 2 och 3 eller
• Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 eller
• Svenska A och B eller
• Svenska som andraspråk A och B

Dina kunskaper i engelska godkänns i ansökningsprocessen om du har fått godkänt i engelska 5 och 6 eller engelska A.

Du kan inte tillgodoräkna ett eventuellt högskoleprov som du gjort i Sverige om du vill söka en utbildning i Norge. De använder sig av olika urvalskvoter vid ansökan och antagning: ordinär kvot och kvot för førstegangsvitnemål är de vanligaste, men det finns också mer ”lokala” kvoter om du exempelvis vill ansöka till Norges Idrottshögskola eller gå en journalistutbildning. Här kan du läsa mer om de olika kvoterna.

Ordinær kvote

Alla som söker en utbildning konkurrerar i den så kallade ordinära kvoten, med konkurrenspoäng. Konkurrenspoäng är en sammanslagning av snittbetyg, ålderspoäng (du får poäng utefter vilket år du är född, ju äldre du är desto högre poäng) och eventuella tilläggspoäng. Tilläggspoäng kan du få exempelvis för tidigare studier på folkhögskola eller om du gjort militärtjänstgöring.

Kvote for førstegangsvitnemål

Om du är under eller fyller 21 år det år du ansöker, och har gått ut gymnasiet, kan du konkurrera i den så kallade kvoten för førstegangsvitnemål. Det kan löst översättas till ”förstagångsbetyg” på svenska. 50 % av studieplatserna går till sökande ur den här kvoten och du konkurrerar enbart med dina gymnasiebetyg, till skillnad från i den ordinära kvoten.

Så här ansöker du

För internationella studenter stänger ansökningsfönstret mellan 1 februari och 15 april, för start i augusti. Ansöker gör du på Samordna Opptak om du vill söka till en högre allmän utbildning. Vill du däremot ansöka till en utbildning hos en privat utbildningsanordnare gör du det genom att kontakta institutionen ifråga. Samma sak gäller om du vill söka en masterutbildning, då kontaktar du också skolan på egen hand. Det kan vara bra att dubbelkolla ansökningsdatumen för privata utbildningar då dessa kan variera från de allmänna utbildningarna.

När ansökningsfönstret har stängt kommer du att kunna ladda ner särskilda formulär via Samordna Opptak. Du fyller i det som begärs av dig; ansökan, dina betyg, kompetensbevis, referenser med mera. Sedan skickar du formulär och kopior till skolan som ska behandla din ansökan. Det är ditt ansvar att allt detta skickas in i tid och till rätt ställe. Du kommer att få den informationen från Samordna Opptak. Om du antas till en utbildning så har du en dryg vecka på dig att tacka ja eller nej, också det görs på Samordna Opptak.no.

Du som svensk medborgare behöver inte översätta dina betyg, kompetensbevis och referenser. Om du blir antagen till en norsk skola måste du däremot ha med originalen av kopiorna du skickade in i samband med din ansökan. Alla skolor gör stickprov under den första terminen och visar det sig att du saknar original på kopiorna, eller har lämnat falska/missvisande uppgifter, kan dina studier avbrytas.

Studier

Det norska skolåret påminner om det svenska i hur det är uppbyggt: höstterminen drar igång i mitten av augusti och vårterminen avslutas i mitten på juni. Detta varierar dock något från utbildning till utbildning. Precis som i Sverige räknas varje kurs som ett visst antal poäng, så kallade studiepoeng. Ett akademiskt år på heltid innebär 60 studiepoeng.

Norge har flera universitet och högskolor som räknas till högre utbildningar, men också många privata utbildningsanordnare erbjuder högre utbildningar. Utbildningarna på universitet och högskola är indelade i olika utbildningsnivåer, som kallas för grader.

Den lägsta graden är en kandidatexamen som tar tre år. Det finns också någonting som kallas för årsstudium, om du vill studera vissa ämnen under ett års tid. Det kan handla om fristående kurser, ingå i kandidatstudier eller användas som grundutbildning för att komma in på ett yrkesprogram.

Precis som i Sverige så kan du efter en kandidatexamen välja att läsa en masterutbildning. Efter fem års studier får du en masterexamen. Viktigt att tänka på är om du redan har en svensk, eller från ett annat land, kandidatexamen, är att det inte alltid räcker för behörighet till en norsk master. Du kan alltså bli tvungen att läsa några ämnen på ett norskt universitet innan du har rätt att söka en master. Efter en utbildning på masternivå kan du söka till doktorandstudier om du vill, de vara i tre år.

Här berättar vi mer om de olika utbildningsalternativen som du kan välja mellan:

Universitet och högskola

I Norge finns det flera universitet och högskolor att välja mellan. Skillnaden mellan de båda institutionerna är att högskolan erbjuder sin undervisning i mindre klasser, har fler gemensamma lektioner, en närmare uppföljning av studenterna och mer projektarbete. Universiteten å sin sida är mer inriktade på självstudier och undervisningen ges i större grupper.

Universiteten och högskolorna i Norge erbjuder både kandidat- och masterutbildningar, på vissa kan du också läsa ett årsstudium, alltså ettåriga studier. Alla universitet och högskolor använder sig av samma betygssystem, från A (högsta betyg) till F (lägsta betyg).

Yrkeshögskola

Den norska motsvarigheten för yrkeshögskoleutbildning kallas för fagskoleutdanning. Det är korta och yrkesinriktade utbildningar som varar mellan ett halvår och två år, som ger dig kompetens att applicera direkt i arbetslivet. Alla fylkeskommuner, den norska motsvarigheten till Sveriges län, erbjuder fagskoleutdanningar men det finns också privata anordnare inom området.

Yrkesprogram

Ett yrkesprogram kallas för profesjonsstudier och fungerar som de svenska yrkesutbildningarna. Ett yrkesprogram utbildar dig inom ett specifikt område som leder till ett bestämt yrke, exempel på sådana ämnen kan vara psykologi, juridik och medicin. En profesjonsstudie varar vanligtvis i fem år.

Folkhögskola

I Norge finns också folkhögskolor, folkehøgskoler, som vanligtvis erbjuder ettåriga utbildningar där du inte får examen eller betyg. På folkhögskolor studerar oftast personer som nyligen slutat gymnasiet. Du kan välja mellan hundratals ämnen på en folkehøgskole, bland annat kultur, friluftsliv, idrott, turism, journalistik och psykologi. I landet finns det 85 folkhögskolor och de tillhör alla en av två profiler: liberal eller kristen. De liberala folkhögskolorna är oftast inte knutna till någon speciell organisation eller trossambund till skillnad från de kristna.

Samarbete som gynnar svenska studenter i Norge

Inom Norden finns ett samarbete för att öka möjligheten för invånarna att röra sig mellan de olika länderna, det rör också studierna. Här följer några exempel på hur samarbetet underlättar för dig som vill studera i Norge:

• Du som svensk medborgare söker till en norsk utbildning på samma premisser som norska medborgare gör.
• Du kommer att kunna tillgodoräkna dig din utbildning i alla nordiska länder. Det innebär att du kan flytta från ett nordiskt land till ett annat under din utbildning om du vill det; du kan påbörja dina studier i Norge och avsluta dem vid ett svenskt universitet/högskola som ger en likvärdig utbildning.
• Din norska examen är lika giltig i Sverige som i Norge.

Hur finansierar jag studierna?

Om du funderar på att plugga vidare i Norge undrar du säkert hur du ska bekosta dina studier. Som tur är så finns det inte mycket att oroa sig för, allmän högre utbildning är nämligen gratis i Norge!

Däremot så måste alla som studerar på högskola eller universitet i landet betala en terminsavgift till studentkåren varje halvår. Hur stor den summan är beror på vilken utbildning du är intresserad av men det rör sig i runda slängar om runt 500 kronor. Avgiften finns till för att finansiera bland annat studenternas träning, hälso- och sjukvårdstjänster men också för att du ska få rätt att skriva tentor. När du har betalat terminsavgiften kommer du att få ett bevis som ger dig rabatter på till exempel kulturevenemang och resor, vilket ju inte är helt fel!

När det gäller privata högskolor så har de egna studieavgifter. Det enklaste är att kontakta skolan direkt för att få veta hur mycket pengar det rör sig om.

Studiestöd

Norskt studiestöd

Norrmännens motsvarighet till CSN heter Lånekassen, men huvudregeln är att du måste vara norsk medborgare för att ha rätt till studiestöd därifrån. Dock så finns det undantag, till exempel så kan du ha rätt till studiestöd om du har arbetat och betalat skatt i Norge eller har gift dig med en norrman/norska. Om detta gäller för dig så kan du ansöka om norskt studiemedel, vilket du gör på Lånekassens hemsida. För att kunna ansöka måste du ha norskt personnummer och bankkonto, lagligt uppehälle och ha antagits till en utbildning.

Svenskt studiestöd

Att söka studiestöd från Sverige via Centrala studiestödsnämnden, CSN, om du ska studera i Norge går bra. Du har rätt till studiemedel både när du studerar på heltid och deltid. Du kan ansöka om studiemedel antingen för utbildningens faktiska studietid eller för det antal veckor som CSN har fastställt (vilket är lite längre än den faktiska skoltiden). De fastställda veckorna som du kan få ersättning för under höstterminen är 19 veckor, och under vårterminen 22 veckor.

Tänk på att du utöver lån och bidrag också har möjlighet att få ett så kallat merkostnadslån, för exempelvis försäkring och resor. Varje kalenderhalvår kan du låna 5 700 kronor för resor mellan Norge och Sverige.

Viktigt att tänka på är att du inte kan få studiestöd från både Norges Lånekassen och Sveriges CSN samtidigt. Du kan bli återbetalningsskyldig om du får ersättning från båda länderna, därför måste du meddela CSN om du av någon anledning får studiestöd från Lånekassen istället.

Så här ansöker du om studiestöd

För att ansöka om studiemedel i Norge måste du bifoga bilagor till CSN. Vilka papper du måste skicka med varierar men de som oftast måste vara med är:

• Antagningsbevis
• Intyg om studietider om du ska studera på annan utbildning än vid universitet eller högskola
• Om du har studerat med studiemedel tidigare ska du skicka med dina studieresultat
• Kvitto, intyg eller annan handling som styrker din kostnad för undervisningsavgiften
• Intyg på boendekostnader om du har höga inledande kostnader för hyra

För att du ska beviljas studiemedel måste du klara av ett visst antal studiepoäng. I Norge innebär ett års heltidsstudier 60 poäng. För att inte bli återbetalningsskyldig eller riskera att studiestödet dras in, är kravet att du får godkänt på minst 45 studiepoäng. De första 40 veckorna som du studerar är kravet dock lite lägre, då är det istället 37 studiepoäng per läsår.

Boende

Studenter i Norge skaffar vanligtvis bostad på något av två sätt: antingen på den privata hyresmarknaden eller genom en studentorganisation, som på norska heter studentsamskipnad.

Privat hyresmarknad

Om du helst vill hyra din egen bostad, eller varför inte dela den med andra, kan du både söka och sätta in bostadsannonser på internet och lokaltidningar. Som överallt annars så är det svårare att hitta bostad i storstäderna, så om du vill hyra någonting i Oslo eller en annan större stad i landet så gäller det att vara ute i god tid, och att ha is i magen. Däremot är det enklare att få tag i en hyreslägenhet i Norge än det är i Sverige. 

Studentorganisation

Studentorganisationerna/kårerna har ofta tillgång till bostäder som hyrs ut enbart till studenter. De här bostäderna ligger ofta nära skolan och har lägre hyra än på den privata hyresmarknaden, vilket gör den här bostadsformen mest populär bland både norska och internationella studenter.

Många studentorganisationer, studentsamskipnader, har tillgång till olika typer av studentbostäder: för singlar, par, familjer och för personer med funktionsvariationer. I många fall är också ett visst antal bostäder redan i förväg reserverade till internationella studenter eller utbytesstudenter. Trots det så är det bra om du är ute i god tid med bostadssökandet, söker gör du via studentorganisationernas hemsida. Sista dag för att ansöka varierar men tilldelandet av studentbostäder brukar vara strax före studiestarten.

Bostadsbidrag

Vanligtvis finansierar studiestödet hyran, men det är också vanligt att studenter har deltidsjobb vid sidan av studierna. Att få bostøtte, det vill säga bostadsbidrag, som student är ovanligt men det finns undantag. Kontakta bostadsbidragskontoret i kommunen du kommer att studera i för frågor och för att göra en eventuell ansökan.

Vardag i Norge

En rekommendation är att bli medlem i en lokal studentkår. De erbjuder allt från hälso- och sjukvård, coachning, boende och förskola (om du har behov för det) till aktiviteter inom sport och fritid. Vanligtvis blir du automatiskt medlem i en kår när du har betalat terminsavgiften men dubbelkolla detta med skolan du vill studera på.

Precis som många norska studenter så extrajobbar också en del internationella studenter vid sidan av studierna. Tänk på att du som utlandsfödd inte får jobba hur mycket som helst, dels har det med ditt eventuella studiestöd från CSN att göra men också för att du inte är norsk medborgare och kommer att arbeta i Norge. Om du skaffar ett jobb vid sidan av studierna ska du alltså vara noga och kontrollera exakt hur många timmar i månaden som du får jobba. Ett extrajobb är inte bara ett sätt för att dryga ut kassan, utan också perfekt om du vill lära känna norrmännen utanför skolan. Har du tur så skaffar du kompisar som tar med dig på en klassisk "hyttetur" i fjällen.

Folketrygd – Socialförsäkring

Du som planerar att vara i Norge i mer än sex månader måste folkbokföra dig i landet. Då blir du medlem i den norska folketrygden och ansluten till NAV (socialförsäkringen) som finns på orten där du bor. Det betyder att du har rätt till bidrag till hälso- och sjukvårdstjänster.

Om du inte är medlem i folketrygden har du inga rättigheter enligt den norska socialförsäkringslagen, folketrygdloven.

Detta innebär bland annat att

• folketrygden inte ersätter dig för de medicinska utgifter du eventuellt har utomlands
• du inte tjänar in pensionsrättigheter/pensionspoäng enligt folketrygdloven
• det kan få konsekvenser för din rätt till bidrag vid arbetsoförmåga och bidrag till efterlevande äkta make/maka/partner och barn

A och O i norska inför studierna:

• Fag = ämne
• Opptak: antagning
• Vitnemål = betyg
• Utdanning = utbildning
• Fylkeskommune = län
• Studentsamskipnad = studentkår/studentorganisation
• Fagskoleutdanning = yrkeshögskoleutbildning
• Profesjonsstudie = yrkesutbildning

Vi hoppas att vi har svarat på alla dina frågor om hur det fungerar att studera i Norge. Nu återstår det bara för dig att kika på vilka utbildningar som finns i landet. Stort lycka till med dina studier bland fjordar och brunost!

Hitta utbildningar i Norge här!

Källor:
studyinnorway.no, samordnaopptak.no, norge.no, utdanning.no, nokut.no, norden.org, csn.se, worldhappiness.report, nav.no, data.worldbank.org

Du har väl inte missat att vi har skrivit utlandsguider om flera andra länder?

Till utlandsguider