Alternativt urval

När du söker en utbildning kan du bli antagen genom dina betyg eller ditt resultat på högskoleprovet, men det finns också en tredje urvalsgrupp som inte alla vet om - alternativt urval. Alternativt urval gör det möjligt för dig som inte har tillräckligt höga betyg att komma in på din drömutbildning, det är helt enkelt en urvalsmetod som innebär att du kan bli antagen till en utbildning genom andra sätt än betyg och högskoleprov. 

Läs mer om alternativt urval för olika program genom att klicka dig vidare nedan!

En tredjedel av platserna fördelas till alternativt urval

Universitet och högskolor har rätt att fördela en tredjedel av platserna på en utbildning till alternativt urval. I undantagsfall kan skolor också få tillstånd från UHR (Universitet- och högskolerådet) att fördela mer än en tredjedel av platserna till alternativt urval. Skolorna får själva bestämma kriterierna för det alternativa urvalet och det kan till exempel innebära antagningsprov, intervjuer eller arbetslivserfarenhet. Det kan verka krångligt och förvirrande, men var bara lugn - vi reder ut allt åt dig!

Urval med hjälp av betyg - det traditionella urvalet

1. BI - Gymnasieutbildning (gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning) med examen eller slutbetyg.

2. BII - Gymnasial utbildning med kompletteringar.

3. BF - Folkhögskolegruppen, betyg (studieomdöme) från folkhögskola.

Högskoleprovet

Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier. Högskoleprovet har en egen urvalsgrupp (hp) och minst en tredjedel av alla platser på högskolan tillsätts med hjälp av resultaten från högskoleprovet. Läs mer om högskoleprovet här!

Alternativt urval

1. Antagnings-/arbetsprov 
Antagningsprov innebär att du får utföra ett prov som testar specifika kunskaper som skolan har bestämt att det krävs för att studera en utbildning. Ett exempel på detta är Arkitektprovet som studenter som vill plugga Arkitektprogrammet behöver göra. Du kan läsa mer om Arkitektprovet här! Arbetsprov innebär att du visar upp något du tidigare skapat eller gjort, till exempel en portfolio eller artiklar. 

2. Intervju
Detta innebär precis vad det låter som - du får helt enkelt göra en intervju och kan kombinera detta med dina betyg, högskoleprovet och arbetsprover. Vissa skolor har intervjuer för att avgöra vem som är mest lämplig för att gå en utbildning och jobba med yrket som utbildningen leder till. Ett exempel är Karolinska Institutet som bland annat använder sig av intervjuer i urvalet till Läkarprogrammet - läs mer här!

3. Arbetslivserfarenhet och tillgodoräknande av reell kompetens 
Om du har arbetslivserfarenhet inom ett yrke eller andra meriter som är relevanta för den utbildning du vill söka finns det möjlighet att tillgodoräkna dig dessa erfarenheter och på så sätt bli behörig till en utbildning. Du kan ansöka om reell kompetens för att få både grundläggande och särskild behörighet och beroende på vilken behörighet du saknar hamnar du i olika urvalsgrupper. Du som ansöker om prövning av reell kompetens för grundläggande behörighet hamnar i gruppen Övriga sökande som ingår i urvalsgruppen alternativt urval. Du som ansöker om reell kompetens för särskild behörighet (men har en komplett gymnasieexamen) hamnar i betygsurvalet. När du ansöker om reell kompetens är det viktigt att du även gör högskoleprovet för att kunna konkurrera i den urvalsgruppen.

Du kan även ansöka till vissa utbildningar genom att du har specifik arbetslivserfarenhet - det finns alltså ett krav på vilken typ av arbetslivserfarenhet du behöver ha. Ett exempel är Linköpings universitet som använder sig av denna typ av antagningsmetod - läs mer här!

4. Ansökan till senare del av program
Fristående kurser är ofta lättare att komma in på än program, och många universitet och högskolor erbjuder kurser både inom ett program och som fristående. Om du inte kommer in på ett program kan du istället söka samma kurser som ingår i termin 1 på det program du vill studera. Ofta är det en del studenter som hoppar av ett program under termin 2 eller 3 och då kan du ansöka till en senare del av programmet och ha möjlighet att komma in den vägen. Det är viktigt att du har koll på exakt vilka kurser du behöver läsa så att du är behörig till programmets senare del.

5. Akademiska poäng (för avancerad nivå)
När det gäller magister och masterprogram på avancerad nivå finns det möjlighet att inte bara söka med betygen från en kandidatexamen, du kan även söka till en magister- eller masterutbildning genom antal högskolepoäng (hp). 

6. Introduktionskurser
Till vissa utbildningar finns det introduktionskurser du kan läsa för att via kursen bli antagen till det program du vill. Ett exempel på det är kursen Utvidgad juridisk introduktionskurs (UJIK) där de 20 studenter som presterar bäst blir erbjudna en plats på Juristprogrammet på Lunds universitet, läs mer här. 

Andra alternativa lösningar ("en väg runt systemet")

7. Plocka ihop en egen kandidatexamen
Det är i regel alltid svårare att komma in på ett program än en fristående kurs. Om du till exempel vill gå ett kandidatprogram i Statsvetenskap kan du istället läsa Statsvetenskap A, B och C och sen kombinera det med andra kurser som du vill läsa. Universitetet eller högskolan bestämmer själv hur många högskolepoäng (hp) som du behöver i varje ämne för att kunna ta ut en kandidatexamen, men generellt gäller 90 hp i ett huvudämne (till exempel Statsvetenskap A, B och C) och 30 eller 60 hp i ett biämne samt ett självständigt arbete om 15 hp (detta är ofta C-uppsatsen som ingår i en C-kurs). Ett tips är att försöka ha en plan över vad du vill göra efter din examen så att du kan se till att din utbildning är relevant. 

8. Plugga utomlands 
Om du inte kommer in på en utbildning i Sverige kan ett alternativ vara att studera utomlands där det ofta är lättare att komma in. Du kan studera hela utbildningen utomlands, men det kan också finnas möjlighet till att börja studera till exempel läkarprogrammet utomlands, men sedan söka in till en senare del av läkarprogrammet i Sverige. Då är det extra viktigt att du kan tillgodogöra din utländska utbildning genom att ha läst kurser med samma innehåll som den svenska utbildningen. Här hittar du alla universitet och högskoleutbildningar som går att studera utomlands! Det brukar vanligtvis vara lättare att få arbete i Sverige om du har studerat i ett annat EU-land. Det kan vara bra att läsa på om reglerna för det yrket du vill jobba med ifall du planerar att söka jobb i Sverige efter avslutade studier. Det kan även vara bra att höra sig för med olika arbetsgivare för att försäkra dig om att din utbildning är accepterad i Sverige. 

9. Läs upp betygen på komvux
Att läsa in kurser för att bli behörig till en utbildning är ett sätt att komma in på din drömutbildning. Du hamnar då i urvalsgruppen BII - gymnasiebetyg med komplettering och ibland kan antagningspoängen vara lägre i den urvalsgruppen. För några år sedan var det även möjligt att plugga upp sina betyg för att komma in på en utbildning, men många kommuner har nu ersatt det med att studenten istället får göra en prövning där man läser in en kurs på egen hand för att sedan göra ett slutprov. Resultatet på provet avgör sedan betyget i kursen. Ett tips är att i god tid se vilka prövningsdatum som finns i de kommuner där du kan tänka dig att göra provet samt hur du du ansöker om prövning. Prövningstillfällena är oftast få och väldigt populära. Läs mer om komvux och kompletteringar här! 

Jobbar du för en skola som vill lägga upp information om alternativt urval? Kontakta oss här!